Jag utgår åtminstone från att Hadar Cars bjöds på käk när han 1977 gästade Indonesiens president Suharto för att sälja Boforskanoner. Och inte gick väl prins Bertil och prinsessan Lilian hungriga när de var där i samma ärende 1981. Då var visserligen folkmordet i Indonesien 1965-67 sedan länge avslutat, men på Östtimor pågick det - liksom förnekandena hemmavid.
När man ställer Åsa Linderborgs artikel från 2005 invid Forum för levande historias utställning blir parallellen nästan komisk i all sin tragik. Hon kunde gott plocka fram den igen, det är märkligt tyst om Indonesien i Kambodjadebatten (precis som det var tyst om Sri Lanka under överfallet på Gaza).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar